RÅ:2026:3 Offentlig delgivning som åklagaren använder

Sidans innehåll

Allmän anvisning  RÅ:2026:3
Dnr SY/1866/2026
Given 1.7.2026
I kraft 7.7.2026 – tills vidare

1 Offentlig delgivning som åklagaren använder

Denna anvisning gäller åklagarens förfarande i situationer där brottet har ett mycket stort antal målsägande och delgivningen görs som offentlig delgivning. I anvisningen behandlas två användningssyften ur åklagarens synvinkel: delgivning av beslut om åtalseftergift och meddelande om att åklagaren inte åtar sig att föra målsägandenas talan beträffande privaträttsliga anspråk.

2 Regleringens syfte

Beslutet om åtalseftergift ska delges målsäganden i så god tid att målsäganden har tillräckligt med tid för att använda sina egna rättsmedel, till exempel sin subsidiära åtalsrätt (lag om rättegång i brottmål 1 kap. 9 § 1 mom.).
Åklagaren är skyldig att driva målsägandens privaträttsliga anspråk som grundar sig på ett brott när målsäganden begär det och åklagaren kan åta sig att driva anspråket utan väsentlig olägenhet och anspråket inte är uppenbart ogrundat. Åklagaren kan göra denna bedömning redan under förundersökningen. Om åklagaren inte åtar sig att driva anspråket ska åklagaren underrätta målsäganden om detta så att denne kan bedöma om hen vill driva sitt eventuella anspråk själv (lag om rättegång i brottmål 3 kap. 9 § 1).

Om brottet har ett mycket stort antal målsägande kan delgivningen utifrån hänvisningarna i ovannämnda paragraf verkställas som offentlig delgivning enligt det som föreskrivs i 62 § i förvaltningslagen. Syftet med förfarandet är att möjliggöra effektiv delgivning i omfattande brottmål där individuell delgivning inte är ändamålsenlig.
Regleringen gäller en helhet där åklagaren redan under förundersökningen kan avgöra att ersättningsanspråk inte kommer att drivas och där anmälningar som gäller samma brottshelhet kan behandlas med en brottsanmälan, vilket också möjliggör användningen av en offentlig delgivning.

Till exempel i ett ärende som gäller dataintrång som omfattar ett mycket stort antal målsägande, kan åklagaren fatta ett beslut om att inte driva ersättningsanspråken och delge detta genom en offentlig delgivning.

På ett meddelande om att åklagaren inte åtar sig att driva ersättningsanspråken tillämpas med stöd av hänvisningsbestämmelsen i 3 kap. 9 § 1 mom. i lagen om rättegång i brottmål 1 kap. 9 § 1 mom. i lagen om rättegång i brottmål, som också innehåller delgivningssätten enligt 11 kap. i rättegångsbalken. Detta innebär i praktiken att till exempel mellanhandsdelgivning (rättegångsbalken 11 kap. 7 §) eller kungörelse (rättegångsbalken 11 kap. 9 §) kan användas även beträffande målsägande som är svåra att nå för delgivning om att ersättningsanspråk inte drivs.

3 Tillämpningsområde och förutsättningar

I regeringens proposition (RP 188/2025 rd) konstateras att man har beslutat sig för ett relativt snävt och exceptionellt tillämpningsområde för offentlig delgivning på grund av att de rättsskyddsaspekter som gäller straffprocessen väger tungt. Offentlig delgivning kan inte användas till exempel för att meddela ett beslut om begränsning av förundersökningen.

I denna anvisning behandlas följande situationer:

Offentlig delgivning blir aktuell särskilt i omfattande brottmål med hundratals eller tusentals målsägande. Enligt regeringens proposition är 30 målsägande inte ett tillräckligt stort antal, medan minst 200 målsägande kan anses vara ett mycket stort antal. Bedömningen görs dock alltid från fall till fall, men i allmänhet är över 100 målsägande ett tillräckligt stort antal för att välja offentlig delgivning.

Vid bedömningen kan man utöver antalet målsägande beakta andra tillgängliga delgivningssätt, brottets art, skadorna som orsakats målsägandena och den offentlighet som brottmålet får. Det är dock inte i sig avgörande om målsägandena kan nås, utan i första hand avgör antalet målsägande.

4 Beredning av förfarandet

Enligt 11 kap. 7 § i förundersökningslagen har undersökningsledaren och dennes chef samt andra tjänstemän som dessa har utsett rätt att lämna ut uppgifter om en förundersökning till offentligheten. Åklagaren har rätt att lämna ut uppgifter efter det att förundersökningen har avslutats och ärendet har överförts till åtalsprövning. Om ärendet ännu är i förundersökningsskedet kommer åklagaren överens med undersökningsledaren om användningen av offentlig delgivning. I egenskap av en anhållningsberättigad tjänsteman som är skyldig att delta i förundersökningssamarbetet har åklagaren dock också under förundersökningen rätt att få uppgifter om förundersökningen och att enligt egen prövning och i samarbete med undersökningsledaren besluta om att uppgifterna ska lämnas ut med iakttagande av sekretessbestämmelserna.

Åklagarmyndighetens offentliga delgivningar behandlas centraliserat av kommunikationsteamet vid riksåklagarens byrå. Om åklagaren anser att offentlig delgivning ska användas i ärendet, ska åklagaren kontakta kommunikationsteamet per e-post på adressen viestinta.syyttaja(at)oikeus.fi. Åklagaren upprättar handlingarna med hjälp av de mallar som bifogats denna anvisning och kompletterar mallarna i enlighet med kommunikationsteamets anvisningar.

Åklagaren ska redan under förundersökningen eller åtalsprövningen bedöma när det är ändamålsenligt att Brottsofferjouren deltar i en situation där brottet har ett mycket stort antal målsägande. Särskilt i omfattande ärenden rekommenderas att åklagaren kontaktar Brottsofferjourens centralbyrå i god tid innan delgivningen görs (keskustoimisto(at)riku.fi). På så sätt kan Brottsofferjouren förbereda sig på att eventuellt bli kontaktad och ge information i ärendet. I den offentliga delgivningen bör åklagaren vid behov hänvisa till Brottsofferjourens avgiftsfria tjänster (riku.fi och telefon 116 006), vilket kan göra det lättare att besvara till exempel förfrågningar om den offentliga delgivningen.

5 Handlingar som ska delges

Handlingar som är föremål för offentlig delgivning är

Åklagaren behöver inte fatta ett separat beslut om att hen inte kommer att driva ersättningsanspråken. Meddelandet ska dock innehålla en kort och begriplig motivering till varför åklagaren inte åtar sig att föra talan beträffande anspråken.

Beträffande ett beslut om åtalseftergift ska grunden för avgörandet i korthet framgå av anmälan.

6 Genomförande av offentlig delgivning

Publicering

Enligt 62 § i förvaltningslagen hålls en handling en viss tid tillgänglig för mottagaren hos myndigheten. Ett meddelande om att handlingen finns tillgänglig publiceras i första hand på myndighetens webbplats (www.syyttajalaitos.fi). Att handlingen hålls tillgänglig betyder att mottagaren ges tillfälle att ta del av den handling som ska delges hos myndigheten. Det är alltså inte fråga om att handlingen görs offentligt tillgänglig, utan mottagaren av delgivningen ska separat begära att få tillgång till handlingarna.

Vid behov ska meddelandet också publiceras i den tidning ur vilken mottagaren kan antas bäst få information om saken. I stället för eller utöver en tidningsannons kan åklagaren också publicera ett meddelande. Ett behov av att meddela saken i större omfattning kan till exempel hänföra sig till att mottagaren av delgivningen inte anses ha förutsättningar att sätta sig in i ärendet på webbplatsen.

Om meddelandet till exempel på grund av störningar i datakommunikationerna inte kan publiceras på myndighetens webbplats ska det publiceras också i den officiella tidningen.

a) Meddelandets innehåll

Av meddelandet ska framgå

Om meddelandet publiceras i den officiella tidningen ska det anges i meddelandet att delfåendet anses ha skett den sjunde dagen efter det att meddelandet publicerades i den officiella tidningen.

b) Kompletterande information

Utöver den offentliga delgivningen kan ett kompletterande meddelande skickas till målsägandena till exempel elektroniskt, om målsägandenas kontaktuppgifter är tillgängliga. Ett kompletterande meddelande ersätter dock inte den egentliga offentliga delgivningen.

7 Dataskydd och sekretess

Uppgifter som publiceras ska vara av allmän karaktär och omsorgsfullt utformade. Meddelandet får inte innehålla onödiga personuppgifter eller sekretessbelagda uppgifter. Beträffande delgivningens innehåll ska man säkerställa att de berörda personerna kan bedöma meddelandets betydelse för sin egen del utan att sekretessen äventyras.

Åklagaren ska dessutom sörja för att de handlingar som ska delges, till exempel beslut om åtalseftergift som innehåller sekretessbelagda uppgifter, har upprättats så att kontakter i anslutning till dem kan behandlas snabbt och med en så liten arbetsinsats som möjligt. Vid offentlig delgivning kan det uppstå en situation där en grupp förut okända brottsoffer meddelar sig vara målsägande. För att sådana förfrågningar inte ska styras till åklagarna upprepade gånger ska besluten om åtalseftergift upprättas så att de vid behov enkelt kan göras tillgängliga eller på begäran skickas till exempel via Suomi.fi-meddelandetjänsten. Den offentliga versionen av ett beslut kan alltid lämnas ut på basis av förfrågan.

Om ett beslut om åtalseftergift inte kan göras helt offentligt, ska åklagaren vid behov på förhand ge kanslipersonalen anvisningar och svar på de frågor som de personer som meddelar sig vara målsägande sannolikt ställer. Dessutom ska åklagaren fastställa kontrollfrågor för det enskilda fallet med hjälp av vilka kansliet kan bedöma om den som tagit kontakt är målsägande och om personen har rätt att också få en icke-offentlig version av beslutet.

Om kansliet utifrån svaren inte med tillräcklig säkerhet kan konstatera att personen som tagit kontakt är målsägande, ska ärendet överföras till åklagaren för bedömning. Tröskeln för att konstatera om en person är målsägande kan dock inte vara särskilt hög och därför ska särskild vikt fästas vid att upprätta beslut redan på förhand.

Åklagaren ska pröva om det är ändamålsenligt att upprätta en i fråga om personuppgifterna anonymiserad version av den offentliga versionen av ett beslut om åtalseftergift och bifoga denna version som länk till den offentliga delgivningen. Vid prövningen kan det bland annat beaktas om förfarandet skulle minska antalet kontakter från eventuella målsäganden. Den offentliga versionen av beslutet om åtalseftergift ska inte som sådan länkas till Åklagarmyndighetens webbplats.

Ari-Pekka Koivisto
riksåklagare

Jenni Korvenmaa
åklagaröverinspektör