Brottsoffer

Brottsoffret kallas för målsägande.

Det finns två slags brott: brott som faller under allmänt åtal och målsägandebrott.

• Största delen av brotten faller under allmänt åtal. Det innebär att polisen kan utreda saken och åklagaren behandla den och yrka på straff även om väcka målsäganden själv inte yrkar på ett straff för gärningsmannen. Bland annat misshandel, bedrägeri och rån är brott som faller under allmänt åtal.
• I målsägandebrott däremot kan åklagaren inte väcka åtal om inte målsäganden yrkar på straff för brottet, alltså framför en åtalsbegäran. Målsägandebrott är exempelvis ärekränkning, snatteri och lindrigt bedrägeri.

För att ett brottmål ska kunna behandlas måste en brottsanmälan göras om saken. På polisens webbplats hittar du mer information om hur en brottsanmälan görs och behandlas och om vad som händer efter att en brottsanmälan har gjorts.

Rättshjälp till brottsoffer

Om du har blivit utsatt för ett brott har du rätt att använda ett rättsligt biträde under alla skeden som ingår i behandlingen av ett brottmål: när du gör en brottsanmälan, under förhöret och vid rättegången. Biträdet kan vara en advokat, ett offentligt rättsbiträde eller ett rättegångsbiträde med tillstånd.

Läs mer om rättshjälp till brottsoffer på Rättstjänstverkets webbplats.

Brottsoffret under åtalsprövningen

Åtalsprövningen pågår i genomsnitt 2–3 månader. Alla fall är dock olika. Åklagaren kan avgöra vissa enkla brottmål mycket snabbt, medan andra tar mycket längre tid.

Målsäganden får ingen separat anmälan om när åklagaren har tagit upp hens ärende till behandling.

Om åklagaren beslutar att inte väcka åtal, skickar hen dig beslutet om åtalseftergift för kännedom. Därefter kan du själv väcka åtal i saken.

Om åklagaren har beslutat att väcka åtal, fortsätter behandlingen av ärendet i tingsrätten.

Brottsoffret efter åtalsprövningen

När ärendet har gått vidare till tingsrätten ansvarar tingsrätten för all information i ärendet. Om du har frågor om rättegången kan du kontakta tingsrätten.

Du kan också läsa på domstolsväsendets webbplats om vad som händer vid en rättegång och i vilken ordning.

Att driva målsägandens ersättningsyrkanden

Åklagaren kan på målsägandens begäran lägga fram ett skadeståndsyrkande för målsäganden mot svaranden, alltså den åtalade. Åklagaren driver dock inte ett ersättningsyrkande om det uppenbart saknar grund eller om framläggandet av det orsakar väsentlig olägenhet för att driva åtalet.

Om åklagaren vägrar lägga fram ett ersättningsyrkande, kan målsäganden driva sitt yrkande i domstolen själv eller så kan målsäganden låta ett rättegångsombud som hen väljer, till exempel en advokat, driva yrkandet.

Målsäganden kan också själv väcka åtal

Målsäganden har något som kallas för subsidiär åtalsrätt.

Det innebär att i en situation där åklagaren har beslutat att inte väcka åtal eller där förundersökningsmyndigheten eller åklagaren har beslutat att ingen förundersökning ska göras eller att förundersökningen ska avbrytas eller läggas ned, har målsäganden rätt att själv väcka åtal i brottet och föra ärendet till behandling i domstol.

Då driver målsäganden ärendet på eget ansvar och tar alltså den risk att hen blir tvungen att betala rättegångskostnaderna om hen förlorar.

Stöd till brottsoffer